Utbildning i Kompostering

Anaerobisk (utan syre): nedbrytning som ofta kallas för jäsning eller förruttnelse. Den åtföljs vanligen av utsläpp av metan eller stanken av vätesulfid (som ruttna ägg). Anaerobisk nedbrytning sker långsamt med liten värmeutveckling.

Aerobisk (med syre): en naturligt förekommande process i naturen, då organiskt avfall konverteras till humus. Doften är svag eller obefintlig. Den här processen genererar mycket energi i form av värme. Värmen är en fördel, eftersom den dödar patogener och parasiter.

Bidragande till komposteringsprocessen är: bakterier, svampar, tusenfotingar, daggmaskar och andra levande organismer.

Det finns tre typer av bakterier:

  • Psykrotrofa (köldtoleranta bakterier)
  • Mesofila (4–40 °C), dessa utför merparten av arbetet i komposten
  • Termofila (40–90 °C)

Alla bakterier behöver kväve och kol för att överleva och trivas. Kväve ger mikroberna det huvudelement de behöver för att föröka sig. Kol är deras energikälla. Bakterier får en komplett måltid när förhållandet mellan kol och kväve är 30:1.

Ett fuktinnehåll på 40–60 % är idealiskt för bakterier. Om det är mindre än 40 % blir bakterierna overksamma. Om fuktinnehållet överstiger 60 % blir det för blött. Då sjunker komposten ihop alltför mycket och övergår till ett anaerobt tillstånd.

Vändning av komposten ger mikroberna frisk luft, vilket leder till att de förökar sig snabbare. Fler mikrober = snabbare nedbrytning = snabbare kompost.

När komposthögen svalnar under de senare nedbrytningsskedena gör större organismer entré.

  • Svampar är viktiga för nedbrytningen i komposthögen. De är dock inte lika effektiva som bakterier.
  • Nematoder eller rundmaskar
  • Mögelkvalster
  • Hoppstjärtar
  • Vargspindlar
  • Tusenfotingar
  • Gråsuggor
  • Jordlöpare
  • Daggmaskar

En liten avstickare. En rolig detalj om gräsklipp.
Gräsklipp kan återvinnas direkt genom att man låter dem ligga kvar på gräsmattan när man klipper den. Gräsklipp består till 90 % av vatten och bryts ner snabbt; detta ger näring motsvarande en eller två gödslingar per år.

Fördelar med kompostering

  • Förbättrar jordens skick och struktur
  • Ökar jordens förmåga att hålla kvar vatten.
  • Livnär levande organismer
  • Bidrar till att lösa upp mineralformer av gödningsämnen
  • Ger jorden motståndskraft mot kemisk obalans
  • Kan bidra med biologisk bekämpning av vissa skadedjur
  • Hjälper till med att återföra organiska material till jorden och hålla dem borta från soptippar och vattendrag

Kompostterminologi

Nedan följer några enkla komposttermer:

  • Kompostering: Kontrollerad nedbrytning av organiska material
  • Kompost: Delvist nerbrutet organiskt material
  • Humus: Fullständigt nerbrutet organiskt material
  • Jordtäckning: Organiskt eller oorganiskt material som täcker jorden
  • Bruna, eller kolkomponenten i komposteringsprocessen: Löv, sågspån, träflis
  • Gröna, eller kvävekomponenten i komposteringsprocessen: Gödsel, matavfall, vissna blommor, kvävehaltiga gödningsmedel, gräsklipp

Den idealiska blandingen mellan brunt och grönt vid kompostering är ett förhållande på 30:1 (30 brunt : 1 grönt)

Kompostera vad?

Den komposteringsmetoden du väljer att använda bestämmer vilken typ av material som kan komposteras. Naturligtvis kan betydligt fler material komposteras i en industriell komposteringsanläggning där det finns gott om personal och tid, bland annat hundbajs, kött och mejeriprodukter. Dessa tre typer av material lämpar sig vanligen inte för hemmakompostering.

Nedan följer en lista över material som bör fungera finfint i hemmakomposten.

  • Rester av frukt och grönsaker (blast, fröhus, skal)
  • Bröd, korn, ris, mjöl, flingor, pasta
  • Trädgårdsavfall, träflis, växter, blommor, halm, hö
  • Naturfiber (bomull, ylle, linne)
  • Hår (från människor och djur)
  • Fjädrar
  • Spillning från växtätare
  • Kaffesump och kaffefilter samt teblad och tepåsar (inga häftklamrar)
  • Tidningspapper, papper, papp, papptallrikar, pappmuggar och pappersservetter
  • Äggskal

Att kompostera

Typer av kompostbehållare

Kompostbehållare kan klassificeras på många sätt, men de två vanligaste är stationära behållare och komposttrummor. Stationära behållare omfattar kärl som har byggts av metalltråd, trä, murverk, plast eller en kombination av dessa material. Komposttrummor består vanligen av tunnor som vrids horisontellt eller ände mot ände.

När du ska sätta upp en komposteringsbehållare, oavsett typ, bör du kontrollera att du ställer den på en plats där den inte torkas ut av blåst, och där du kan komma åt den med trädgårdsslangen. Det är också bra att ställa behållaren i skugga, så att den inte utsätts för direkt solljus.

Stationära behållare

Stationära behållare är den vanligaste typen vid hemmakompostering. De är enklast och billigast. De är dock även långsammare när det gäller att producera kompost. Beroende på underhåll kan det ta mellan 6 månader och 2 år att producera färdig kompost.

Oberoende om du använder metalltråd, trä eller plast bör kompostbehållaren vara minst 90 centimeter bred, 90 centimeter lång och 90 centimeter hög. Större enheter fungerar ännu bättre eftersom de är bättre på att hålla kvar värmen.

Det är mycket fördelaktigt att konstruera två eller tre enheter/segment. Dessa typerna av enheter gör det lättare att vända kompostmaterialet och få komposten att mogna. Du börjar i ena änden av enheten genom att lägga till din blandning av brunt och grönt (30:1). När den första högen har börjat brytas ned flyttar du den till den andra sektionen och börjar om från början i den första sektionen. När materialet i den andra sektionen har brutits ner ännu mer flyttar du över det till den tredje sektionen för att mogna. När den komposten i den tredje sektionen är klar och du har hämtat ut den, flyttar du över materialet i den andra sektionen till den tredje och materialet i den första sektionen till den andra, och sedan kan du börja om från början igen med den första sektionen. På det viset har du alltid kompost i olika stadier av nedbrytning.

Oavsett om du använder en sektionsindelad behållare eller en behållare med en enda sektion är det bäst att använda ”sandwichmetoden” när du ska sätta igång en kompost.

  1. Växla 7–10 centimeter tjocka lager av grönt och brunt material.
  2. Vattna varje lager så att det blir fuktigt (inte blött) innan du lägger till nästa lager.
  3. Fortsätt att varva lager tills högen är runt 90 centimeter hög, och avsluta med ett lager brunt. (Små partiklar bryts ner snabbare, så försök att finfördela större bitar av trädgårds- och matavfall.)

Komposttrummor

Behållare av trumtyp producerar kompost snabbare än en stationär behållare om man hanterar dem rätt. De kan tillverka kompost på mindre än två månader. Komposttrummor har vanligtvis mindre kapacitet än andra behållare, t.ex. stationära behållare. Detta gör dem särskilt väl lämpade för hushåll med små mängder trädgårds- och matavfall. Komposttrummor är bra om man vill hålla borta skadedjur. Man bör dock inte kontinuerligt lägga till organiskt avfall, utan spara det tills den första omgången har behandlats. En sådan förvaring av organiskt avfall kan förståeligt nog vara tämligen problematisk.

De vanligaste typerna av trumbehållare är tillverkade av plasttunnor. Komposttrummor kan vändas runt antingen sin vertikala eller sin horisontella axel beroende på hur de är tillverkade eller hur du själv bygger den.

Underhålla komposthögen

När du väl har bestämt dig för vilken typ av kompost du vill ha – en stationär behållare eller en komposttrumma – är det dags för den roliga biten, nämligen själva komposteringen!

Om du är nybörjare kanske kompostering ter sig som en oerhört komplicerad process, endast avsedd för trädgårdsmästare med de allra grönaste fingrarna, men vem som helst kan klara av det. Nedanstående beskrivning för skötseln av ett komposteringssystem gäller främst för en stationär kompostbehållare.

Läget betyder allt!

Läget är en av de viktigaste faktorerna att tänka på när du ska sätta igång och underhålla din kompostbehållare. Det är bäst att placera komposten på en skuggig plats där den är skyddad från direkt solljus och vindar. Direkt solljus kan göra så att din komposthög snabbt torkar ut. Det kan också vara bra att kunna komma åt komposten med trädgårdsslangen om den behöver vattnas. Se även till så att du enkelt kan komma åt den och fylla på med köksavfall. Ju effektivare och enklare man kan göra skötseln, desto större är chansen att lyckas.

Så gör du grannarna gröna av avund

När din komposteringsenhet väl är uppsatt på en perfekt plats är det dags att lägga till ingredienserna. Du rekommenderas att lägga till lager på cirka 10 centimeter med växelvist grönt och brunt material. Var noga med att vattna varje lager efterhand som du lägger på dem.

Den första tiden kommer din kompost att vara mycket varm. Den kan kanske till och med ånga lite, men du behöver inte ringa brandkåren. Det här är helt normalt. Värmen är ett tecken på att materialet komposterar som det ska.
För att kunna fortsätta imponera på grannarna med den perfekta komposten måste du ofta vända på komposthögen med en grep, spade eller något annat lämpligt redskap. Genom att ofta vända på högen ser du till att det kommer in syre till mikroberna som skapar komposten. Fler mikrober = snabbare nedbrytning = snabbare kompostering.

Kontrollera regelbundet kompostens innertemperatur och vänd på högen när temperaturen når 60 °C eller sjunker under 38 °C. Om det är för besvärligt att regelmässigt kontrollera temperaturen kan du bara försöka att vända högen ungefär två gånger i veckan.

Kontrollera även fuktnivån. Vattna högen om den ser för torr ut. En bra tumregel är att lägga till vatten varje gång du vänder på högen. Om komposten ser för blöt ut bör du lägga till mer torrt brunt material i högen.
Glöm inte att lukta på högen också. Alltför mycket vatten i systemet ger en komposthög med stark och obehaglig lukt. Om så är fallet kan du försöka lägga till mer brunt material enligt beskrivningen ovan.

Identifiera färdig kompost och använd den rätt

Här följer några enkla tips som hjälper dig att veta när allt ditt hårda arbete, och mikrobernas slit, har gett resultat.

PLING! Komposten är färdig!

Komposten bör vara klar att använda efter 1–12 månader, beroende på hur noga du har skött den och hur finfördelade de organiska delarna var när de lades i högen.

Komposthögen avger inte längre lika mycket värme som den gjorde under den mest aktiva cykeln.

Materialet är mörkt, smuligt, ganska torrt och har en jordig doft. Du bör inte kunna identifiera några organiska delar.

Var ska jag lägga den, vad ska jag använda den till?

Beroende på vad du ska använda komposten till kan du sila den genom ett filter med cirka 2 centimeter stora hål. De större partiklarna kan sedan eventuellt lägga tillbaka i komposten för vidare nedbrytning.

Jordförbättring: Komposten kan arbetas in i trädgårdsjorden för att ge ett tillskott av nyttiga näringsämnen. Gör detta genom att lägga på ett lager på 2–7 centimeter. Komposten ger även sandig jord möjlighet att bibehålla fukt, förbättrar dräneringen hos lerig jord, ökar daggmaskarnas biologiska aktivitet, minskar de skadliga verkningarna av alltför låga pH-värden och gör att växterna kan bibehålla fler näringsämnen under längre tidsperioder.

Krukjord: Kompost kan blandas med perlit, jord, sand och andra material för att ge en fantastisk jordmån för dina krukväxter.

Jordtäckning: Kompost som jordtäckning är extremt värdefullt, eftersom den minskar bortrinning av regnvatten, minskar avdunstning av vatten och bidrar till att hålla efter ogräs, samtidigt som det gör jorden svalare under sommaren och varmare under vintern. Lägg ett lager på 5–7 centimeter ovanpå jorden kring träd, blommor, buskar och andra växter.

Kompostte: ”Kompostte” innehåller nyttiga näringsämnen från komposten och kan användas för att vattna växterna. Fyll en påse av säckväv med kompost och lägg i en vattentunna, använd sedan vattnet för att gödsla och vattna växterna.